Quantcast
Channel: Hagtorpet
Viewing all 368 articles
Browse latest View live

Nu är dom här!

$
0
0
Nyss en sväng ute på altanen hörde jag det välbekanta visslandet i skyn och visst var det ett par tornseglare som anlänt! Tänk att vi återigen får glädjen av att se och lyssna till dessa fåglar en hel sommar och under takpannorna på den gamla ladugården kommer en ny generation att födas. Jag har skrivit förut om tornseglare, finns att läsa här.

..och när solen skiner på oss vågar även den lilla Oxalis sp. öppna sina knoppar.



Nu får det anses bevisat

$
0
0
Rh.` Horizon monarch´
För två år sedan anlitade vi en arborist för att ta ner ett antal träd i utkanten av trädgården. Jag var övertygad om att trädens rötter var orsaken till att många växter inte utvecklades som förväntat. De överlevde men tillväxten var minimal och de som skulle blomma orkade aldrig producera någon blomning. Jag har gnällt och beklagat mig en hel del över detta men ingen verkade tro mig. Jag har aldrig planterat något direkt under stora träd men var övertygad om att rötterna letat sig in i planteringarna. Man kan ofta läsa att trädens rötter inte sträcker sig längre ut än kronans omkrets men det stämmer inte, det har vi sett många gånger när vi grävt bort trädrötter. Nu händer det saker i trädgården, ifjol blommade tranbäret för första gången och jag kan se på samtliga växter att det skett en förändring både vad gäller blomning och tillväxt. Jag räknade till åtta Rhododendron som aldrig blommat tidigare men som nu sätter knopp,  t.ex. den här Rh. `Horizonmonarch´ som funnits här i kanske åtta år.


De första åren märks ingenting men med tiden äter sig trädrötterna in i planteringarna och tar det mesta av tillgänglig fukt och näring och våra trädgårdsväxter har svårt att konkurrera med träden och avstannar i växten. Tre små Rhododendron blommar för första gången i år `Yellow dane´ `Crane´ och `June yellow´ så trädrötternas intrång tycks drabba både små och stora växter.

Kommer inte exakt ihåg när Rh. `Flava´planterades men mer än sex år sedan är det säkert, aldrig blommat förut. Två år efter att träden togs bort ser det ut såhär.



De första pionerna slår ut

$
0
0
Dillpion Paeonia tenuifolia


Svavelpion Paeonia mlokosewitschii med inslag av rosa i blomman. Den rent gula står mera skuggigt och har inte slagit ut ännu.


Bergspion Paeonia officinalis ssp. banatica


Magnolia - lite smått och gott

$
0
0
Magnolia `Susan´
Den första magnolian vi gjorde bekantskap med var Magnolia `Susan´ rosenmagnolia, en hybrid som ingår i Liliiflora gruppen, populärt kallas de för flickmagnolior. `Susan´ var den enda växt som följde med oss från vårt tidigare boende och tyvärr fick hon, på grund av vår okunskap en riktig dålig start. Planterades i gräsmattan i brännande sol och lerjord. Efter några år, när jag äntligen förstod att det var en magnolia som växte i gräsmattan och som, mot alla odds fortfarande levde, fick hon en ny placering med korrekt sammansatt jord och bättre skydd för blåst och brännande sol. Efter några år återhämtade sig den vackra damen och började producera blommor. `Susan´är en klok dam och blommar i slutet av maj när risken för frost brukar vara över. Just nu är hon översållad med sina vackra blommor, en bra nybörjarmagnolia om man vill pröva på, tålmodig som få!


Magnolia sieboldii
Magnolia sieboldii buskmagnolia har också funnits länge i trädgården. Trots att detta är en buske är växtsättet snyggt, inga spretiga grenar utan busken håller ihop. Sieboldii kräver en plantering i surjord och bör planteras i lätt skugga och gärna vindskyddat. Denhär magnolian brukar blomma först i juni och just nu håller bladen på att spricka ut. Har man tur så kommer även enstaka blommor på sensommaren. Blommorna är enkla och vackra med ståndare som blir riktigt röda så småningom, dessutom doftar det gott om blommorna. Enligt Zetas katalog har M. sieboldii god härdighet zon 1 - 4 (5) så det är bara att pröva på! Vackra blad har M.sieboldii också.

De flesta magnolior kräver en plantering i surjord men inte alla. Vi har två exemplar av den vanliga Magnolia `Wada´s memory´ en hybrid mellan M. kobus x M.salicifoilia. En är planterad i surjord och den andra i vanlig trädgårdsjord, båda blommar och uvecklas. Den här magnolian är jag inte så förtjust i. Dels blommar den på bar kvist redan i april och blir det en frostnatt hänger blommorna som bruna trasor dagen därpå men framförallt gillar jag inte formen, en spretig buske är vad den är och bladen kan tillhöra vilken buske som helst men visst, när den blommar tidig vår så syns den.


Magnolia x loebneri `Merril´ gillar jag bättre trots att den också är tidigblommande med vita citrusdoftande blommor, ganska vanlig i handeln. Vi köpte ett uppstammat exemplar som är möjligt att göra med just `Merril´ . Det blir ett vackert träd med tiden, god härdighet kombinerat med riklig blomning och relativt snabbväxande om man vill ha ett magnoliaträd snabbt.


Magnolia `Gold star´ en hybrid mellan M. acuminata var. subcordata x M. stellata. Hos oss är den numera ett vackert format träd med svagt gula blommor. Den finns i planteringen där trädrötter trängt in och har knappt blommat alls under alla år vi haft den. De störande träden är nu borta och nu räknade jag till elva blommor på trädet. `Gold star´är sen både vad gäller bladsprickning och blomning vilket är en fördel när det gäller magnolior, skall klara sig åtminstone till zon 3.


 En nykomling hos oss är den undersköna Magnolia `Genie´ som blommar i tidig ålder. Den väckte en hel del uppmärksamhet när den introducerades för ett antal år sedan men eftersom den var oprövad beträffande härdighet så har jag avvaktat. `Genie´ är en korsning mellan M. soulangeana x M. liliiflora `Nigra´ Nu är det i alla fall bekräftat att härdigheten är relativt god, åtminstone här i vår zon. `Genie´verkar också vara en försiktig dam och håller knopparna länge innan hon slår ut. Under större delen av maj har vi fått bevittna hur knopparna sakta, sakta vecklat ut sig till att den senaste veckan våga språnget till  blomman. Knopparna är nog, måste jag säga vackrare än själva blomman.


En annan nykomling är Magnolia x wieseneri `Swede made´ något så spännande som en svensk hybrid som dragits upp från frö i Göteborgs Botan. `Swede made´ är ympad på ett underlag av M. tripetala som visat sig fungera allra bäst. Har ingen bild av den svenska damen för just nu håller hon på att veckla ut bladen. Blommorna skall vara stora och exotiska liksom bladverket, vi får se vad det blir.

Magnoliablomning är underskön men det kan även finnas  andra skäl till att plantera magnolior. I vår ganska nyetablerade skogsträdgård ville jag ha ett träd som skulle lyfta lite på höjden i planteringarna och framförallt, ge känslan av lummighet och ett frodigt och exotiskt intryck. Då hittade jag Magnolia tripetala `Bloomfield´ en egen art med blad som kan bli halvmeter och kanske mer i storlek, kallas för paraplymagnolia, förmodligen syftar det på bladverket. Den planterades i fjol och har klarat vintern bra, håller just nu på att veckla ut sina vackra blad. Blomningen vet jag inget om men jag är mer än nöjd om bladverket infriar mina förhoppningar.

Om ni orkat läsa så här långt - regnet vräker ner därute - så vill jag säga att våga satsa på magnolior, de är inte svårodlade om man ger dem vad de vill ha.  

Rhododendron - mina pärlor i trädgården

$
0
0
En del har redan blommat över som t.ex. den här Rh. hanceanum `Princess Anne´. En liten lågväxande planta som inte blir högre an ca 0.5 m, däremot ganska bredväxande, bjöd på riklig och vackert gul blomning i år.


Rh. makinoi `Silber´ en selektion av vildarten med de typiska långsmala makinoibladen. Den har blommat länge i det svala vårvädret men efter blomningen kommer det allra vackraste på denna planta, de rikligt indumenterade bladen i silverfärg på nytillväxten.


Skall man bara ha en enda rododendron i trädgården då skulle jag välja Rh. yakushimanum `Koichiro Wada´ också en selektion av vildarten. Den har allt man kan begära av en rododendron, kompakt växtsätt, blomvillig, tålig och vackert indumentarade blad efter blomning. Knopparna är rödaktiga men när blommorna slagit ut övergår de till mera vitt,  är på gång med blomningen nu.


Rh. calophytum paraplyrododendron har en otroligt vacker nytillväxt. En egen art som nog lever på gränsen till sin härdighet i vår zon. Vintern/våren 2013 som tog död på så många städsegröna växter gav också skador på den här plantan men den återhämtade sig delvis trots att jag trodde den var borta.


Rh. globigerum `Sticky dane´ syn. Roxieanum ssp. globigerum behöver inte producera blommor, den är så otroligt vacker just nu med sina spetsiga blad som den fått från ena föräldernRh. roxieanum.


Rh. `Rusty dane´ en hybrid mellan Rh. bureavii x Rh. pachysantum båda med kraftigt indumentarade blad vilket syns på denna unga planta.


Rh. pachysantum, en art som jag haft länge i trädgården. Mycket långsamväxande planta som aldrig drabbats av några vinterskador trots att den lever i utkanten av sin härdighet. Har aldrig blommat men vem saknar blomning när bladen är såhär vackra. Så småningom övergår indumentet till mera brunt vilket syns redan nu. I juni är bladen vackert bruna.


Riktigt vackra blad får även williamsianum hybriden Rh. `Elisabeth Lockhart´ bladens form är vackert rundade så släktskapet med Rh. williamsianum är tydligt. Har bara funnits några år i trädgården så några större erfarenheter av härdigheten har jag inte.


Stormvindarna skördar offer

$
0
0
Hela våren har jag känt mig förpassad till de eviga vindarnas land. Vinden har rivit och slitit i allt som växer och fåglarna som har ungar har fått kämpa hårt för att hitta mat i kyla och ruskväder. Jag vet inte vad som hände med stararna, de försvann i ovädret i början av veckan, deras ungar brukar lämna boet den 6 juni.

I onsdags tog vinden riktig fart, enligt SMHI blåste det 21 m/s i byarna men det kändes kraftigare än så. På förmiddagen hände det som jag befarat, en stor sälgstam på 20 m som står i trädgården blåste omkull. Rakt över planteringarna med magnolior och rododendron föll den. Men ibland har man faktiskt en otrolig tur, det enda som knäcktes var ett litet träd. Den föll med stor precision, pelargonkrukan och möblerna som stod bredvid klarade sig!
 Två dagar har vi röjt och städat, nu är stammen sågad och bortforslad liksom alla kvistar och löv, så otroligt mycket skräp det kommer av ett träd. Tyvärr står tre stammar kvar och gungar och kommer att falla så fort vinden ökar igen. Om de skulle ge sig kommer mycket att bli förstört.  Jag fick tag i arboristen som har hjälpt oss tidigare och han kommer i morgon bitti och tar ner träden och turen håller i sig, vinden har varit normal idag. Tyvärr kommer vi att få in alldeles för mycket sol i området som växterna inte kommer att gilla, sälgarna har erbjudit en svalkande skugga under heta somrar.


Äntligen...

$
0
0
...har stormvindarna lagt sig till ro och det dånar inte längre i takplåten och trädens kronor. Vi har ägnat de senaste dagarna till att röja upp i trädgården. Fyra stora träd har fällts, ett av sig själv, mitt blanda alla planteringar. Jag får nog erkänna att det kändes nästan övermäktigt att titta på alla grenar, kvistar och löv som täckte ett stort område, dessutom spån från motorsågen som gjorde allt nästan vitt. I alla växter hängde det skräp av träden men väldigt lite blev skadat kunde jag se när det blev städat. I skogen utanför rådjursstängslet har vi nu ytterligare en flera meter hög rishög som vi nog inte orkar flytta en gång till. Nya tag...

Det blommar...överallt och tiden rusar snabbt iväg och det hela är över, några bilder har jag hunnit ta.

Paeonia mlokosewitschii svavelpionen har varit vacker i år.


Malus toringa `Freja´ prydnadsapel - ett litet, välformat träd med rödaktiga blad och vackra blommor.


Blå bergsvallmo Meconopsis x sheldonii `Lingholm´ klarade stormvindarna utan att brytas av.


Överallt på snödroppsträdet Halesia monticola hänger de blommande dropparna på undersidan av grenarna, riktigt söt är det lilla trädet som mer liknar en buske här hos oss.


Ett av mina favoritträd, den grönbladiga solfjäderslönnen Acer shirasawanum


Rhododendron ponticum - en sorglig historia

$
0
0
Rhododendron ponticum `Kokardia´ i vår trädgård
I slutet av 1700-talet introducerades Rh. ponticum i Storbritannien, något som många idag nog önskar att det aldrig skett. Antagligen var det den rena arten som planterades i slotts- och herrgårdsträdgårdar och som så småningom rymde från trädgårdarna och började invadera naturen.

Det är svårt för utomstående när man ser och beundrar den blommande växten, att förstå vilken skada den åsamkar på Storbritanniens flora och fauna. Den är oerhört expansiv och förökar sig både vegetativt och med frö, kan bli upp till 5 m hög. Den förstör skogar, hedar, rasbranter och stränder vid vattendrag. Den påverkar och förstör våtmarker när grenarna med sitt täta bladverk täcker ljustillgången till våtmarken medan huvudstammen och rötter växer vid sidan i torrare mark.

Där den fått fäste expanderar den snabbt och annan växtlighet slås ut på grund av ljusbrist. När den naturliga floran försvinner dör även insekterna som är beroende av den inhemska floran och hela näringskedjan påverkas eftersom även större djur som är beroende av insekterna i sin tur, inte hittar mat. Ett sorgligt exempel av många  på vad som sker när den viktiga biologiska mångfalden skadas. Den lilla hasselmusen har blivit ett offer för växten, hasselbusken är utkonkurrerad av Rh. ponticum. Man beräknar att ca 52.000 hektar är påverkade av Rh. ponticum varav 30.000 hektar utgör naturreservat. Den bekämpas både mekaniskt med maskiner och med stora mängder glyfosat, kostnaderna för bekämpningen är extremt höga.

Den enorma och vackra blomningen är förstås väldigt attraktiv för pollinerare som väljer bort andra naturliga växter som då inte kan bilda frö.

Rh. ponticum används mycket i hybridisering och här i trädgården finns flera storväxta ponticumhybrider som planterades i början av vårt trädgårdsliv.

Här en ponticumhybrid `Blue Peter´ som varje år producerar en riklig blomning men utifrån  mitt sätt att se på Rhododendron så saknar den övriga tillgångar, dessutom blir den alldeles för stor.


Rh. ponticum `Kokardia´ har blommat otroligt i år också. Vi hade ingen aning om dess växtkraft när vi planterade den men hade lite tur och den fick en plats där det fanns utrymme att expandera.

Jag har inte sett några rapporter om att Rh. ponticum börjat rymma från trädgårdarna i Sverige. Jag antar att vårt klimat även denna gång räddat oss från en icke önskvärd gäst i vår natur. Om någon undrar så nej, jag skulle inte plantera dem idag med den kunskap jag har.

Här en film om hur växten bekämpas med maskiner på en plats i Storbritannien.

Blommor, blader och barr

$
0
0
Det känns som om jag inte ligger i fas med tiden, det har inte sjunkit in att vi redan passerat midsommar. I trädgården händer det något hela tiden som kräver uppmärksamhet och åtgärd. Vädret verkar ha stabiliserat sig, åtminstone vindhastigheten. Förutom de hårda vindarna har vädret passat mig utmärkt, lagom med regn har gjort att vi hittills inte fått några torkskador och måttliga temperaturer ger ett skönt arbetsklimat och god nattsömn.

En liten bildkavalkad från några delar av trädgården, Thuja occidentalis `Rheingold´ lyser ikapp med morgonsolen bakom alunroten som sträcker sina blomstänglar mot skyn.


Jag saknar de vackra sälgstammarna som blev ett offer för vindarna men för växterna kommer det att bli bättre när rotkonkurrensen är borta. Ökat solinsläpp kommer dessvärre att påverka negativt men i år har det mulna vädret gjort att inget blivit bränt av solen ännu.


Här tog vi bort ett antal höga perenner i fjol höstas och fyllde upp med ny, grusblandad jord. Nu i vår fyllde jag på med mera jord och grus och lite sten för att få en upphöjd plantering. Nya miniatyrer av barr är nu planterade, lite plats finns kvar för några små saxifragor eller annan kuddformad växt.


En okänd Dactylorhiza som återkommer så snällt varje år. Här framför Hosta `Praying hands´


En tjusig variant av sockblomma är Epimedium grandiflorum `Nanum´ som nu har blommat över men jag som gillar vackra bladverk tycker att den är väl så fin utan blommor.
Vårens projekt, stubberiet, börjar växa till sig och hos ljungplantorna syns de olika färgvariationerna på barren. Vi saknar fortfarande trädet `Maackia amurensis´ som vi beställt men som inte kommit ännu. Ett antal häxkvastar har planterats och häromdagen hade vi besök av våra goda trädgårdsvänner från Östergötland som kom med två otroligt fina plantor, Codonopsis vinciflora och Anemonopsis macrophylla som också fått plats här. Om Viviannes och Gunnars vackra trädgård kan man läsa här


En trädgårdsresa i sommarfagert Sörmland

$
0
0
I går tog vi ledigt från vår egen trädgård och besökte våra trädgårdsvänner som hadeÖppen trädgård. Vilka fantastiska trädgårdar det finns att besöka i vårt Sörmland.

Första anhalten var hos Eva och Sören i Björnlunda. Trädgården ligger naturskönt ute på landsbygden, omgiven av skog och vackra fält. Det är några år sedan vi senast var där men allt var precis så vackert som vi minns fast det vuxit till sig. Här finns en damm som är byggd på rätt sätt med stenar placerade så ingen dammduk syns och med en liten ö i mitten. Dammen är inte dominerande utan flyter in i den omgivande trädgården på ett naturligt sätt.

Här finns massor av Rhododendron och spännande, uppvuxna träd, Taxus baccata `David´ står som en stolt staty i den vackra stenläggningen. En stor slänt, anlagd mot söder men skydd mot kalla nordanvindar ger ett utsökt klimat för känsliga alpiner som växer i gruset. I slänten kan den intresserade botanisera många timmar för här finns massor av utsökta små växter som omfamnas av några vackra japanska lönnar.


Intresset för odling väcktes på allvar hos mig när vi flyttade till Hagtorpet. Jag grävde och jag planterade...inget var särskilt genomtänkt. Det var blommande perenner som åkte ner i rabatterna där det fanns utrymme att plantera, resultatet blev inte vackert. Jag höll faktiskt på att tappa sugen när midsommar hade passerats och det mesta såg skräpigt ut, många av de höga perennerna hade lagt sig av väder och vind, vissnande blommor  och det mesta började likna en djungel fast fulare. Jag förstod inte vad som var fel egentligen, bara att det inte blev som jag hade hoppats. Då gjorde vi en trädgårdsrunda en sommar, jag tror det var Lands öppna trädgårdar, för att hämta lite ny kunskap och inspiration. Samtliga trädgårdar vi besökte liknade alltför mycket vår egen trädgård men den sista trädgården på vår resa skiljde sig markant från de övriga, vi klev nämligen in hos Birgitta och Håkan på Lindbro trädgård. en upplevelse jag aldrig glömmer. Vi blev goda vänner så småningom och i vår trädgård växer massor av spännande växter som kommer från Lindbro, inte minst Håkans frösådda Rhododendron. Trädgården är stor med många varierande miljöer som inte går att återge med några bilder men en liten glimt blir det.


Den sista trädgården på vår resa var hos Margareta och Leif Moby i Flen. Vi har besökt trädgården många gånger men här händer det alltid massor på ett år. En fantastiskt spännande trädgård med ett stort berg som täcker nästan halva tomten. Varje liten skreva på berget är planterad med Rhododendron och barrväxter. Här finns ungefär 300 Rhododendron och 400 barrväxter, allt så smakfullt arrangerat. Nytillskottet i år, en otroligt vackert anlagd rabatt med ljung och barrväxter, gissar att det är de sista, lediga kvadratmetrarna på tomten som nu planterats.  Här finns också vackra vattenarrangemang och uppbyggda alpinmiljöer med spännande och ovanliga växter.


Ett stort tack från oss, vi hade en underbar söndag!

Kålask och solfjäderslönn

$
0
0
Så kom den då, värmen och solen som alla väntat på. För mig blir det för mycket, jag klarar inte av att vistas ute i värmen så det blir bevattning en stund tidig morgon och sen kväll när solen försvinner bakom trädtopparna. Vi har det torrt, gräset har blivit brunt och växterna slokar i värmen. Trots den kyliga och fuktiga våren och försommaren har vi inte fått speciellt mycket regn här, nästan två veckor sedan det kom en liten skur och i den här värmen räcker det inte alls till.

Trädet på bilden är den vackra kålasken Fraxinus exelsior `Crispa´ ett säreget litet träd med stor karaktär. Tyvärr upptäckte jag förra veckan att flera av de gröna skotten vissnat och dött.
Asskottsjuka är med stor sannolik orsak till att trädet kommer att avlida. Askskottssjukan är en svampinfektion som orsakas av sporsäckssvampen Hymenoscyphus albidus som sprids med vinden och som håller på att ta död på askarna i vårt land. Det är en snabb process som märks först på de döda toppskotten som vissnar när vatten- och näringstillförseln stryps.

Svampen kom från Baltikum och upptäcktes i Sverige så sent som 2001, sedan dess har många askar dött och det finns inget att göra. Så tyvärr, inga fler askar i trädgården.

Acer shirasawanum den 22 maj
Något av det vackraste bladutspring man kan hitta på våren finns hos den gulbladiga solfjäderslönnen. För en vecka sedan såg jag att något var fel och nu finns inget liv kvar, det gick snabbt.  Det här var vårt tredje försök med denna vackra lönn men de två tidigare är jag ganska övertygad om att det var vintern som var orsaken. Nu är det inte vintern som är boven och jag har ingen aning om vad som hänt. När träd farit illa säsongen innan av t.ex. torka eller skadats av kyla kan man se att det sker en viss lövsprickning följande vår. Det finns en liten mängd energi kvar hos trädet men vanligen torkar löven snabbt in och trädet dör.  Så var det inte här och lönnen har sett välmående och normal ut. Tyvärr är det vackra trädets saga all och jag har ingen aning om vad som förorsakat detta, just nu vill jag inte försöka en fjärde gång  men när besvikelsen lagt sig så kanske....



Pipranka Aristolochia macrophylla

$
0
0
Piprankan är en grandios klättrare som med sin frodiga grönska fyller sin funktion i trädgården. Den klättrar på samma sätt som kaprifol och de vackra, hjärtformade bladen radas som tegelpannor ovanpå varandra under dess färd uppåt.

Den kräver att stadigt stöd för den blir både stor och tung så småningom. Den är oftast lite seg vid etableringen så det tar några år innan den börjar visa sin rätta potential. Här växer den i gassande sol men "goda råd" säger att den föredrar halvskugga. Namnet har den fått av de pipformade, något oansenliga blommorna som man får leta efter i bladverket för att se, den brungröna färgen gör att de är svåra att upptäcka. För mig, som gillar vackra bladväxter, är piprankan en favorit.


Guckosko Cypripedium

$
0
0
Cypripedium x reginae `Ulla Silkens´
I oktober 2009 anordnade föreningen Trädgårdsamatörerna i Eskilstuna en föreläsning om orkidéer. Föredragshållare var Svante Malmgren från Lidaforsgården, troligen vårt lands främste kännare av dessa exotiska växter.

Här kan man läsa om arbetet med att föröka orkidéer artificiellt.

Trots att det är så länge sedan har jag fortfarande föreläsningen i starkt minne, några oerhört fascinerande timmar tillsammans med en färgstark och kunnig föreläsare. Vi var inte många åhörare i publiken vilket kanske beror på att många bär på fördomar om att odla orkidéer i  trädgårdarna, jag var en av dem. Jag kom hem med den lilla rotbiten av C. `Ulla Silkens´ som då var tre år. Hybriden är framtagen av framtagen av Svante Malmgren och är förmodligen den mest odlade guckoskon i svenska trädgårdar, uppkallad efter hans fru. Den anses vara härdig i hela landet, det är inte kylan som är fienden utan vinterblötan, väldränerat är vad som gäller om den skall trivas. Jag täcker plantan med tegelpannor, upphöjt med några stenar, inför vintern.

 
Det förekommer en omfattande illegal handel med orkidéer där giriga människor gräver upp fridlysta plantor och säljer vidare till skyhöga priser. Som konsument bör man vara uppmärksam på växters ursprung och inte stödja hänsynslösa profitörer som struntar i om växterna utrotas i sina naturliga miljöer. Vår eminente föreläsare var starkt engagerad i det arbetet, både nationellt och internationellt. Hans verksamhet med att föröka orkidéer i laboratorium är en del i det arbetet, att tillhandahålla och sprida legalt framtagna växter och göra dem tillgängliga till överkomliga priser i våra trädgårdar. Ökad tillgång motverkar illegal handel. Priserna kan förstås fortfarande upplevas som höga men det är omvårdnaden av plantan från frö till säljbar växt som kostar. 

Den lilla rotbiten jag kom hem med hösten 2009 blommade första gången i juni 2013 och har sedan dess troget återkommit varje år. Jag har fortfarande bara denna enda planta av guckosko, anledningen är inte ointresse utan snarare brist på lämplig växtplats. Det finns en outnyttjad yta i trädgården som skulle kunna passa, tänk att täcka ett ental kvadratmetrar med enbart orkidéer, en dröm god som någon! Svårare utmaningar har vi haft och drömmar tillhör i allra högsta grad trädgårdslivet.


Mossan skimrar..

$
0
0
..när kvällssolen sänker sig över trädgården. 


Linnéa borealis

$
0
0
Barndomsminnen....vid vår sommarstuga vid kusten i finländska Österbotten växte linnéan på öppna platser men skuggad av granskogen. Den som en gång böjt knä och stoppat näsan i en blommande linnéa glömmer aldrig den milda mandelblomsdoften som stiger upp från den lilla, städsegröna busken. Jo, den räknas faktiskt som en dvärgbuske, tillhör familjen kaprifolväxter.

Ett spontaninköp i våras när jag såg den vid Linuddens plantskola. Den är inte alldeles enkel att etablera i en konstgjord miljö , den har ganska speciella krav på växtplats men nu råkade jag ha precis en sådan plats där den lilla linnéan kanske kunde trivas. Surjord som aldrig får torka ut och ett strilande, milt solljus genom trädkronornas skyddande tak, stubbar som den kan klättra på.

Platsen är något för solig men med denna molniga sommar ser det ut som om den lilla linnéan trivs och brer ut sig. Den storbladiga Magnolia `Swede made´ som är planterad intill kommer att så småningom skänka tillräcklig skugga med sina stora blad.



Nu är det klippt!

$
0
0
Jag har aldrig varit duktig på beskärning och alldeles för feg för att klippa och putsa det nödvändiga på träd, buskar och städsegröna växter. Men våra trädgårdsvänner, Gunnar och Wivianne har ingjutit lite mod i mig och jag har sett hur vackert det blir när man beskär på rätt sätt och vid rätt tidpunkt.
Stamma upp träd brukar jag göra men ibland krävs det lite mera.

De senaste veckorna har sekatören fått arbeta ordentligt, silverpäronträdet som jag bar på någon sorts illusion om att det får växa som det vill har nu fått en rejäl beskärning så nu kan man passera under det igen.

Den lilla vintergröna busken Iberis sempervirens vinteriberis har jag försiktigt putsat på tidigare men nu klippte jag in den ordentligt. Den hade blivit för stor och höll inte avståndet till andra växter, dessutom blir den både tätare och vackrare efter beskärning. En fin liten växt förövrigt, lämplig för väldränerat stenparti.

Gräs och annat grönt

$
0
0
Jag gillar prydnadsgräs, många av gräsen har en speciell, distinkt form och deras grönska har en dämpande effekt i trädgården. Har under åren planterat många vackra gräs men de stora gräsens paradtid kommer lite senare på säsongen, de behöver lite längre tid att växa till sig.

Hakonegräset Haconechloa macra `Aureum´ har ett speciellt växtsätt som man kan använda sig av. Det vänder sig gärna mot ljuset och då får man fram den här effekten.


Carex caryophyllea `The Beatles´ skuggstarr gör skäl för sitt namn. Tuvbildande med långa, smala blad som vänder sig efter vinden, en riktig kalufs som behöver en ordentlig frisering på våren. Bäst kommer det till sin rätt som solitär på grusigt underlag. Starrgräs expanderar mer än gärna och detta gräs bildar rotsystem som en tjock, ogenomtränglig filt. Behöver en rotspärr eller så får man vara flitig med att skära in det. Går det in i andra växters rotsystem blir det besvärligt.


 Vackra dvärgbarrväxter finns det gott om, här är en av dem Abies koreana `Icebreaker´ en koreagran ympad på stam. Den har skruvade barr som är silvriga på undersidan, behöver sol för att det silvriga skall framträda, annars blir den mera grön.


Ett annat gräs som funnits länge i trädgården är Arrhenatherum elatius bulbosum `Variegatum´ vitbrokig pärlhavre. Ett lättodlat och vackert gräs som inte sprider sig. Återkommer troget på sin plats varje år, lätt att dela om man så önskar. Här framför blommande saxifragor i kvällssol.


Taklökstavlorna blommar, lite tråkigt för den blommande rosetten dör efter blomningen och då får man pilla ner en ny taklök som ersättare.


En blommande växt skall väl få vara med i inlägget, det är den förtjusande lilla Rhodohypoxis baurii rosenblund som blommar i sina krukor hela sommaren. Den är inte härdig här så den bör tas in när frosten kommer. Bara att ställa krukorna svalt och frostfritt under vintern, den vissnar ner och behöver inget vatten under viloperioden. I mars tar jag fram dem i rumstemperatur och flyttar ut dem när frostrisken är över.

Hosta miniatyrer

$
0
0
Hosta släktet är stort och det kommer ständigt nya varianter på denna användbara växt. Här i trädgården finns många hostor och det blir några nya varje säsong, absolut en av favoriterna i trädgården. Många blir stora, kanske alltför stora om det är ont om plats men man behöver inte avstå från hostor på grund av utrymmesbrist, då kan man välja miniatyrer som är precis lika vackra och variationsrika, bara några nummer mindre. Jag är lycklig nog att inte ha drabbats av spansk skogssnigel ännu, hostor är attraktiva för sniglar och tuggade hostor gör ingen människa glad.


I Mouse gruppen finns många trevliga hostor, alla miniatyrer.


Skogen blev vår trädgård

$
0
0
När vi flyttade in på Hagtorpet julen  -98 fanns ingenting som man kunde kalla trädgård. Den senaste ägaren hade haft vildsvinsfarm där vildsvinen kunde ströva fritt inom ett inhägnat område, stängslet gick nästan fram till huset. Nedanför huset fanns ett litet område som var klippt, allt annat var igenvuxet.

Vi började klippa och röja allt sly som fått växa fritt och satte upp ett staket för att i någon mån markera var naturen börjar och tomten slutar. Vi skaffade fem baggar och inhägnade deras betesmark. Här hade de ett fint liv och höll växtligheten nere, i ladugården fick de tak över huvudet. Men baggar blir gamla och sjuka och en efter en fick de komma till baggarnas himmel med veterinärens hjälp, de två sista fick somna in tillsammans. Jag saknar dem...

När vi sitter på altanen är det här vad vi ser, öppna landskap. Vi klipper området utanför staketet en gång om året för att hålla det öppet.



På andra sidan, där vägen till huset går gick viltstängslet ända fram till vägen. Där hade naturen fått bestämma under årtionden och växtligheten bestod mest av asp, rönn och gran och örter som klarar av att leva i en sådan natur. Några gamla äppelmadamer som någon planterat för länge sedan hade lyckats överleva i skogen. Det var här som trädgården började en gång med några rabatter där jag sådde ringblommor vid vägkanten.

I dag ser framsidan av trädgården ut såhär, den är omgjord några gånger. Jag läste massor av glassig trädgårdslitteratur men saknade både erfarenhet och kunskap om hur växter beter sig och hur man planterar. Alla råd är inte goda...


En av ingångarna till trädgården


..och en annan ingång, de gamla äppelmadamerna finns fortfarande kvar, vackra i sitt åldrande.


Den enkla konsten att göra surjordsbäddar

$
0
0
Härom veckan när jag stod i en kassakö hos en plantskola kom en man med en vacker Rhododendron i handen som han ville köpa. "Har du rododendronjord" frågade expediten, nej blev svaret. "Då bör du köpa en påse att plantera i" sa tjejen i kassan. "Köp två" sa jag vilket han gjorde. Jag såg framför mig hur det grävdes en liten grop i gräsmattan som fylldes med en påse rododendronjord och där förväntades den vackra plantan växa och frodas. Tyvärr är det ofta sådan råd som ges, på sikt gör väl en påse mer eller mindre ingen skillnad, plantans rotsystem kommer att leta sig ut i den omgivande marken med högre pH värde och växten kommer att drabbas av kloros. Surjordsväxter som planteras i jord med för högt pH värde kan inte tillgodogöra sig näringen även om den finns tillgänglig. De får bristsjukdomar och försvagas, svaga plantor blir lättare offer för insekts- och svampangrepp. Dyra växter och billig jord är ingen bra strategi, det slutar alltid med besvikelse och med fula och taniga plantor som ger växten ett dåligt rykte.

Vi gör nästan enbart surjordsplanteringar numera. Inte enbart för att vi är förtjusta i Rhododendron utan för att det finns så mycket vackra växter som trivs i den miljön. Alla barrväxter kan planteras i surjord och massor med vårblommande små skönheter, även alla hostor går bra i surjord och så magnolior förstås.

Man kan självklart göra på olika sätt men vi gräver ut ordentligt och fraktar bort den gamla jorden för att få till ett rejält djup och att allt rotogräs är borta så man slipper det eviga arbetet med ogräsrensning. Sen börjar det tyngsta arbete, att fylla upp allt med nya blandningar. Som basmaterial använder vi Hasselfors grova torv, den som syns på bilden. ( inlägget är inte sponsrat) Den är förhållandevis dyr om man jämför med andra blandningar och det beror på att den grova torven hämtas på djupare lager och inte är lika hårt nerbruten som torv från ytligare skikt. Strö som används till hästar är alltför nedbruten och blir lätt en riktigt geggig massa och planteringen sjunker snabbt ihop.

Torven måste blötläggas, den är vattenavstötande så det tar tid innan man får den genomfuktad men det är en av fördelarna med torv, när den väl är blöt så håller den fukten bra. Med torven blandar vi grus eller kross för att bädden skall bli mera genomsläpplig, väldränerat med andra ord. Dessutom tinar torvbäddarna bättre på våren om där finns grusblandning i jorden, en fördel i vårt klimat. Kompostjord brukar ha ett neutralt pH värde men är utmärkt att blanda med då torven försurar, har man tillgång till välbrunnen naturgödsel fungerar det också. Rhododendronjord går förstås utmärkt, jag brukar sätta den på ytan och använda när jag planterar. Tallbarr är finfint att blanda med som jordförbättring, de förmultnar långsamt och avger näring när de bryts ner. Här faller det massor av barr från tallarna runt om som utgör ett naturligt kretslopp för surjordsbäddarna.

Däremot skall man inte täcka planteringarna med täckbark, i synnerhet om man odlar Rhododendron. pH värdet är säkert rätt men täckbarken är för grov och dåligt nedbruten, förbrukar mycket kväve och motverkar den fluffiga och syrerika miljö som många surjordsväxter föredrar, det blir alldeles för kompakt för växterna. Svampar är ett av naturens sätt att bryta ner organiskt material och kommer alltid där man satt täckbark, Rhododendron är känsliga för svampangrepp. Barkmull kan man kanske använda i mindre omfattning att blanda ner i jorden, den är mera nedbruten och inte lika kompakt som täckbark.

Vi kantar ofta planteringarna med torvblock, det är enkelt och det blir snyggt, dessutom ger torvblocken ytterligare några dm djup. Vi sågar alltid till blocken lite grann för att få till någon böjning så att det hela inte blir för fyrkantigt. Blocken sågas när de är torra och sätts på plats, vintern för sköta blötläggandet. När torvblocken väl är genomvåta fungerar de svalkande för växterna under varma perioder, de går däremot inte att sätta i gassande sol för då torkar de och spricker sönder. Efter några år kommer blocken att täckas av mossa och ljung.

När våren kommer ligger det lager av nedfallna barr och löv på rabatterna, jag låter det alltid ligga kvar och fyller på med ett lager torv eller rododendronjord, det som brukar kallas att mulcha. Det är egentligen en form av marktäckning där man täcker jorden med organiskt material. Maskar och andra nedbrytare tar hand om materialet och jorden blir luftig och genomtränglig och näringen mera tillgänglig. Någon form av specialgödsel för surjordsväxter brukar jag även strö ut på våren, aldrig efter midsommar då växterna behöver tiden efter midsommar för att invintra.

Några av trädgårdens surjordsplanteringar.


Viewing all 368 articles
Browse latest View live